Torsdag

Jag hade en sån där jobbig dag igår, sån där då man bara vill begrava sig under täcket och sova sova sova och hoppas på bättre tider. Ont överallt, och lite nere - men se, det släppte! För idag känns det mycket bättre. Visserligen har jag ont i magen som vanligt, men jag är vid gott mod för idag skall jag till en ny avdelning på en arbetsplats jag besökt tidigare och trivs på - så det känns himla roligt och spännande! Dessutom skall min läkare, äntligen, ringa idag och vi skall diskutera huruvida jag skall remitteras till endokrinologen för behandling eller påbörja medicin på en gång. Även om jag är otålig att prova medicinen så skulle det nog kännas bäst att få kontakt med de som kan sjukdomen utan och innan och därmed kanske få kontakt med personal som är lite mer tillgängliga än min fantastiska husläkare på vårdcentralen. För även om hon är den bästa läkare jag har haft, så är hon också galet populär och det är flera veckors väntetid för att få träffa henne.


Så, snabbt i med en kopp kaffe för nu skall jag bege mig mot bussen. Hemma sent och lär inte ha ork att sitta här då.

Många kramar - och höstkärlek - till er!

En uppdatering..

Folk i min omgivning får ständigt höra mig prataprataprataprata, men på bloggen är det oroväckande tyst. Det hela beror helt enkelt på att tre sjättedelar av blogglusten försvann när laptopen dog, och för ett par veckor sedan dog även min mobiltelefon och därmed ytterligare två sjättedelar av bloggandet. Kvar finns en liten stackars sjättedel som hör till min halvtaskiga stationära dator - och summan av detta blir en vääldig kraftig bloggtorka.

Jag kan glädjefullt berätta att jag tagit ett stort steg framåt i mitt liv. Vad det innebär kan jag berätta om en annan gång. För mig är det stort, även om andra säkert inte kommer märka av något annorlunda. Men det är ändå ett steg uppåt för mig.

Ett annat stort steg är att det äntligen verkar som att vården skall enas om en förklaring till min extrema trötthet, småsjukhet o magproblem - det har nämligen visat sig (än en gång) att mina sköldkörtelvärden är för låga, och läkaren misstänker att jag har underfunktion i sköldkörteln. Så nu väntar jag på att förhoppningsvis få komma till endokrinolog som kan hjälpa mig vidare. Tänk om vi äntligen hittat lösningen på denna ständiga trötthet? Håll tummarna!

Imorgon får vi hem en ny spis, med glaskeramikhäll. Det ser vi fram emot. Jag har tjatat på Växjöhem hur länge som helst om att jag behöver en ny spis men de har viftat bort mig. Nu skall de slå ihop sig med Hyresbostäder, pratar om bra standard i lägenheten och VIPS så behöver jag en ny spis för OJ den är visst 13 år gammal! Så.. ja, jag är nöjd trots allt. Ser fram emot en fungerande ugn om inte annat!

Nu skall jag göra sambon sällskap i sängen, stackarn är dödstrött på kvällarna nu när han jobbar dagskiftet. Jag är å andra sidan alltid dödstrött - så det blir tidiga kvällar i hushållet numera! Fast helt illa är det ju inte, det innebär både längre sömn och mera filmmys!

Godnatt! <3