onsdag 15 mars 2017
So we stay in this mess
Jag kan inte ta beslut. Varenda. Jävla. Beslut. Ger. Ångest.
Innan beslutet får jag ångest inför vad som är rätt beslut. Jag funderar så länge att jag får ångest av att jag inte tagit något beslut. Efter beslutet får jag ångest för jag funderar jag på om jag tog fel beslut. Om det så handlar om dagens underkläder.
Som en introvert extremtänkare som jag som ständigt går och funderar, analyserar och reflekterar kan beslut vara som en evig malande regnperiod. Den enda boten är att köra huvudet rakt igenom och go through it. Du kommer bli blöt oavsett, deal with it. Ändå står man där och tvekar för man vill inte bli blöt.
Tänkare analyserar inte bara beslut. Vi analyserar allt. Till exempel ett okänsligt uttalande från en person i maktposition som rör mig som person och dessutom petar i gamla sår. Kanske oviktigt för andra och de flesta skulle väl ryckt på axlarna och gått vidare, men för en tänkare är det som att såna där händelser slår rot i huvudet och växer fast.
Och precis nyss, innan jag ens hann tänka över saken så drog jag en tung spade rakt i den där roten. Grävde upp varenda rottråd och blottade ALLT.
Jag vet verkligen inte om jag gjort ett misstag nu. När man står i beroendeställning och sedan bemöter något så här blir det lite som att kasta sig med huvudet före nedför ett stup i hopp om att det kaaaanske är vaniljglass man landar i. Fast risken är större att det är ett stenröse eller utsvultna hajar man träffar.
Domen kommer imorgon.
Jag försöker intala mig att det är bra att vara ärlig, för först då kommer jag kunna släppa det. Himla bra och vettiga tankar. Men om det går åt skogen? Om det där hoppet gör allt värre? Vem ska då skrapa bort mig från asfalten?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar