Sista tiden har det hänt väldigt mycket, så mycket att jag inte ens hunnit med att blogga. Jag har jobbat extra timmar på jobbet, skrivit kontrakt för sommaren, börjat sälja Aloe Vera-produkter för Forever, köpt båt, renoverat trädgården och åkt runt på diverse kalas och träffar. Fullt upp med andra ord.
Allt detta tänkte jag skriva mer om sen, vilket kan resultera i enorma inläggsbombningar inom kort.
Ville mest hojta att jag lever. Vi ses snart!
Vi ska visserligen inte vara hemma så mycket i påsk, men skärtorsdagens förmiddag är vi hemma och jag misstänker att det kan bli några besök av grannskapets ungar. Så därför har jag tillbringat kvällen med att göra några små mini-påsk-påsar med godis att dela ut till de påskfina barnen. Hoppas de räcker!
Håller tummarna för att mina vårgardiner kommer imorgon - då skall det påskpyntas och göras vårfint här hemma!
Det ekar lite tyst här nu. Det är inte för att jag inte har saker att dela med mig utav, det finns massvis att skriva, utan jag har en hel del privata tankar och funderingar som jag inte vill publicera. Eftersom jag inte är anonym här och jag inte vill dela med mig av allt - så blir det att jag inte skriver alls. Motivationen att skriva kommer i skymundan lite.
Men såna här perioder kommer då och då för mig, jag blir lite inåt och tillbakadragen, fundersam och konstig. Sen går det över. Det är det härliga, plötsligt släpper det och man blir sitt vanliga knäppa jag igen.
Så ha tålamod med mig!
Love
Jag borde egentligen inte klaga, jag har haft det jäkligt bra sista tiden egentligen när det gäller sömn, och framför allt, att somna. Men inatt är det en sån natt då det bara inte går. Huvudet är så tjockt utav tankar och känslor att jag blir förvånad över att jag inte däckar av bara tyngden. En kladdig tjock gröt av funderingar och grubbel som mest påminner om den där drömmen då man ska fly från något men inte kommer någonstans. Fast som i kvicksand, klister och jobbig ångest.
På tal om drömmar har det även på den fronten blivit värre. Efter en period av lagom normala drömmar som glöms när man vaknar, har jag fått återbesök av diverse störande mörkdrömmar. De är inte vanliga mardrömmar som läskiga så man vaknar med hjärtklappning, men liksom obehagliga. . Tillräckligt för att man ej ska vilja somna om. Dessutom lyckas jag inte glömma dem så de gnager ibland i bakhuvudet, särskilt när de berört känsliga ämnen.
Sovrummet är mörkt. Tyst, bortsett från enstaka snarkning från sambon som sover gott bredvid. Jag hade kunnat väcka honom för tröst en sån här natt, men jag tycker det är bättre en av oss får sova ordentligt, än att båda ska lida imon.
Sovrummet är mörkt, men inte helt svart. I ena hörnet blinkar en röd lampa. Den stör mig lite, för så länge jag ser den blinka så är jag vaken - och jag vill ju sova.
Förr under liknande nätter, tog jag på mig morgonrocken, gick ut på uteplatsen och tände en cigg. Fem minuters rökning och nikotinets avslappning skingrade ofta tankarna lite och jag kunde lättare somna efteråt. Vad gör man som icke-rökare? Över ett år utan nikotin och jag vet fortfarande inte svaret.
Är jag inte sovtrött, eller bara rastlös, brukar jag kunna intala mig själv att bara vila och slappna av. Sömnen kommer då ibland av sig självt, och om den inte gör det har kroppen ändå fått återhämta sig.
Men den taktiken fungerar inte nu, när huvudet är fullt utav tankegröt. Alla tankar stressar upp mig och jag, som inte bara kan stänga av eller skjuta undan, får bara ångest och ännu mer rastlös. Att stiga upp och gå fungerar inte heller. Blir mest röksugen.
Känns så tråkigt att skriva såna här inlägg, men det är ändå mitt liv och bloggen+skrivandet är som terapi så jag sållar inte. Det får vara ett mörkt inlägg.
Från mitt mörka rum.
Med en liten blinkande röd prick.
Jag arbetar med barn från ett till nästan två år. Det innebär mycket glädje och omsorg - och mycket kladd.
Små barn som bara pratar litegrann har svårt att förklara när de inte mår bra eller vill något. De kommunicerar med skrik eller tystnad, blir klängiga eller drar sig undan, eller på andra sig använder kroppsspråk. Mitt jobb blir då att försöka tyda och lära mig deras signaler.
Ofta när ett barn har ont så skriker dem eller gråter, vill sitta i knät eller har svårt att vara stilla. Det är ganska enkelt att förstå, dock kan det vara svårt att veta VART de har ont om de ej berättar själva.
Illamående däremot gör ju oftast inte ont utan är mer ett obehag, som för små barn är väldigt svårt att sätta ord på - vilket resulterade i att jag nyligen blev nerkräkt medan jag försökte hjälpa en av de små att förklara vad som var fel.
Att jobba med små barn innebär kladd. Inte bara kräk för det händer ändå väldigt sällan - utan kladd blir det även utav matrester från kladdiga händer, snoriga barn, dregel och smutsiga ytterkläder. Har man otur så även från läckande blöjor. Det blir en del av vårt jobb. Vi är sällan rena någon längre tid.
Jag brukar alltid ha en extra tröja i väskan, för säkerhets skull. Efter kräkincidenten insåg jag att även byxor behövde finnas till hands.
Att jobba med småbarn innebär kladd, men också kärlek och väldigt mycket glädje.
Jag älskar mitt jobb.
♥
Rolig rubrik va? Nej jag hade inget roligt eller intressant på lager så fick bli så.
Åt ni några våfflor igår? Sambon kom hem med ägg och beställde äggvåfflor till middag, nyttigt och bra haha. Syndigt gott var det i alla fall, och ett måste på våffeldagen. Min älskade kalender är ju så snäll och talar om när det är lite speciella dagar.
Igår kväll klockan 20.15(!!) fick jag sms om att mina gardiner har kommit. Jag hade beställt fina vita spetsgardiner som fick bytas till längre och nu äntligen kan jag hämta ut dem. Får se om jag har energi att sätta upp dem ikväll när jag kommer hem.
Vädret här i Småland är grått och tråkigt, blött och kallt. Lite synd då man precis börjat njuta av alla vårkänslor! Tycker om solen.
Kärlek till er ändå. ♥
Jag vet att det är tisdag, men hela tiden glömmer jag bort det och måste tänka efter. Mitt huvud tycker nämligen att det är onsdag.
Jag är snuvig, trött och hostig. Men ingen feber eller annat - så det är bara att jobba på. Fast det är slitit att tuffa på när hela gänget på avdelningen är snuviga och gnälliga så ljudnivån är hög och energin låg. Och så lite övertid på det.
Det är i svåra tider man biter ihop och kämpar lite extra.
Träningsvärken efter joggingturen kom visst igår i alla fall! Igår kändes det allt i vaderna, och idag var det ännu mer så lite nytta har det nog gjort - så får se om jag kanske ska fortsätta joggandet!
Använder nya skorna på jobbet -superskönt!
Love ♡
Jag och J bestämde oss för att jogga vår skogsrunda igår - första gången på flera år vi joggat. Eftersom J spelar squash och jag bara promenerar så var det min kondition som gav upp först.
Efter blodsmak i munnen och kramp i rumpan väntade jag mig sjuk träningsvärk idag - men icke! Verkar som att kroppen och musklerna orkade mer än konditionen. Synd för jag gillar träningsvärken haha.
Är lite förkyld med snuva och ont i halsen, ungarna på jobbet har smittat mig, så jag får nog avvakta med fler joggingturer - i alla fall några dagar.
Efter en skön helg är det dags för ny jobbvecka. Ska bli intressant att se hur de små på jobbet reagerar på min hesa röst haha.
Love ♥
Just nu jobbar jag en del mer än vanligt. Ska gå 9-14 men har fått ta min sjuka kollegas pass på 8-16.30, inte mig emot för jag får mer tid att lära känna barnen på. Däremot är jag helt utslagen när jag kommer hem så denna veckan blir det mest jobba och sova.
På tal om sjukdomar så vet ni väl att barn skall vara hemma från dagis 48 h efter sista symtom på magsjuka? Detta för att minska smittspridning. Och att barnen bör ha en helt feberfri dag hemma innan återgång till förskolan? Dessutom är det viktigt att barnet orkar med en dags aktiviteter och rörelser, att barnet är piggt hemma betyder inte alltid att de är friska nog att orka med förskolan.
Själv har jag sluppit förkylningar, men fick bita i det sura äpplet och fara till vårdcentralen med min UVI efter blödningar och värkande njurar. Så nu går jag på penicillin och hoppas på snabb bättring.
Ska visa mina nya snygga skor jag har köpt i helgen, så snart jag kommer åt bilderna. Älskar dem!
♥
Det har gått några dagar sedan jag skrev sist, det är inte för att jag har mått dåligt utan helt enkelt att det nya jobbet gör mig så trött att jag somnar när jag kommer hem.
Jag har fått jobb på en nystartad småbarnsavdelning - vilket betyder drygt tio nyinskolade ettåringar. Så även om jag inte jobbar heltid så tar det en del energi - särskilt då det för mig är ny avdelning med inte bara nya barn utan även nya föräldrar, ny personal och nya rutiner. Huvudet blir lite rörigt emellanåt. Men det är så roligt att jobba riktigt igen.
I övrigt njuter jag av solen, våren är kommen och tar ju snart paus igen när snön kommer till helgen. Förhoppningsvis skyndar solen tillbaka. Jag trivs med ljuset, det gör mig piggare.
Sammanfattningsvis så ler jag igen, det är ett trött leende - men jag ler
♥
Jag är ett stort fan av huskurer, tycker de är mycket bättre än mediciner och doktorer (i de flesta fall) och ofta smidiga. När det går magsjuka äter jag vitpepparkorn (en per tio kilo) och vid förkylning äter jag en mix av honung, ingefära och kanel.
Nu har jag åkt på en urinvägsinfektion (jippie) och behandlar nu mig själv med tranbärsjuice och c-vitamin. Vaknade med detta i fredags, och efter huskurer hela dagen var jag nära besvärsfri igår. Idag har det blivit värre och nu är jag igång igen, denna gången ska jag inte sluta förrän allt är helt borta. Jag är inte sugen på att äta antibiotika igen när jag åt förrförra veckan för min lunginflammation. Så hoppas det funkar nu.
Jag planerar att göra en egen liten scrapbook med mina huskursfavoriter, har ni några så dela gärna med er
Sambon är galet förtjust i nelodifestivalen så våra senaste lördagskvällar har spenderats framför tvn glatt jublande och argt svärande åt all musik - så även idag.
Mellofestival är det idag vilket gör kvällen lite extra viktig - och dagen till ära har jag köpt mig en flaska vin.
Då jag inte är någon stor alkoholdrickare utan nöjer mig med nåt enstaka glas ibland så passade det perfekt att hitta en liten flaska med bara 250 ml i. Systemet hade en hel hylla med sådana småflaskor, toppen tycker jag!
Nu har vi skickat våra röster till mello och skall fortsätta kvällsmyset. Trevlig lördag!
Härliga fredag! Idag hade förskolan jag jobbar på stängt så blev ledig = sovmorgon!!
Förutom slö morgon så for jag och sambon mot Skåne, promenerade på IKEA och åkte sedan ner o hälsade på svärföräldrar, och umgicks med svåger med familj. Mysigt som tusan var det att få gosa lite med sambons supergoa brorsdotter, och lite catching up med familjen.
Vi köpte en halv gris där nere med som packades o maldes. Eww, rått kött är sp vidrigt.
En massa farande och trötta ben men det har varit en himla trevlig fredag!
Just det, vi tappade bort bilen på IKEA och irrade omkring i en halv evighet, snacka om panik för jag trodde den var stulen. Men den hade bara gömt sig, osynlighetsmantel helt säkert!
Påminn mig om att jag måste stiga upp tidigare i fortsättningen... känns som att det är ofta jag får skippa sminket, slänga i mig kaffet, småspringa till bussen och ändå glömmer halva hjärnan hemma.
Det tar inte fem minuter att klä på sig även om jag önskar det, frukosten tar tid att få i sig och jag snoozar alltid tio minuter. Känns egentligen som en onödig stressfaktor att hålla på såhär. Får försöka lägga mig en halvtimme tidigare och stiga upp tidigare så man kan ta det lite lugnare.
Här har ni en virrig osminkad fröken på bussen, tur den inte var tidig idag!
